För några år sedan var jag instruktör på ett kennelläger för en brukshundras. På detta läger var den yngsta kullen som var runt 4 månader med. En av valparna ägdes av ett par som inte tidigare haft hund men de var oerhört intresserade och ville verkligen göra det bästa av sin lilla valp. Vi gjorde en massa övningar och träningen gick fin fint som det ju nästan alltid gör med de oskrivna kort som valpar är. Nåväl alla valpar fick en massa övningar att träna vidare på. Efter någon månad hörde paret av sig, det hade hänt riktiga tråkigheter i familjen och de förstod att deras ambitioner med hunden inte skulle kunna uppnås under närmsta året. Men de förstod att de skaffat en brukshundras av det mer aktiva slaget så de var helt inne på att något behövde de verkligen göra för att deras och hundens tillvaro skulle bli så bra det gick under denna tid. Jag föreslog att de bara skulle göra ett antal lekövningar kombinerat med enkla övningar i nosarbete. Förutom motion och vanliga promenader. I lekövningarna skulle de vara noga med hur de startade leken och blanda leken med övningar att vara stilla. Hunden var av en sån ras som lätt blir hetsiga och ljudliga om de blir det minsta frustrerade och är man inte vaksam på det blir det lätt bekymmer i den framtida träningen.

Ett år senare träffades vi igen på samma kennelläger. De flesta kullsyskon hade kommit en bra bit påväg och några hade redan tävlat. Den som kunde absolut minst var parets hund som överhuvudtaget inte kunde vare sig några delar eller moment. Men paret hade gjort som jag sa, en massa lekövningar och en hel del nosarbete. Och det var här som jag verkligen fick en aha upplevelse-jag hade nog anat att det skulle vara så här men inte riktigt satt tanken i något slags system. Hunden kunde som sagt väldigt lite – MEN den var helt uppfylld och 100 procent engagerad och fokuserad på sin husse och matte oavsett vem som tog den och tränade. Och hunden hade en förväntan om att detta verkligen var dagens highlight. Trots att den kunde absolut minst var den den hunden som utan tvekan var både skojigast och enklast att träna. Och under veckan smög vi successivt in allt mer träning i leken och det gick framåt med stormsteg. Jag tror att parets oerfarenhet av hundträning var ett jätteplus, de kände sig aldrig stressade över att de inte kommit någonstans eftersom de inte hade något att jämföra med.Istället utan att ens veta om det byggde de upp världens träningsrelation med hunden.

Detaljer och moment är oavsett vilken gren du tränar den enkla biten och den biten som du kanske ska ha minst fokus på om du vill nå framgångar i din träning. Engagemang, lust, vilja,balans och en bra teamkänsla mellan dig och hunden är så oerhört mycket viktigare. Och saknar du några av dessa delar är det just det du ska ha fokus på i träningen. Lägg detaljer och moment åt sidan. Får du till ovanräknade delarså kommer mycket av sig självt. Här finns  kul kurser om du behöver inspiration.