Som ni redan vet blev detta VM stolpe ut för oss. Himla tråkigt att missa på att själv tappa pinnen. Det var dessutom första momentet så jag tappade förstås en hel del fokus och koncentration i resten av programmet. Ylle gjorde vad han skulle och med vittringen hade det räckt till en finalplats. Det känns som det hela tiden händer konstiga saker på VM för oss.
Finalen i år började med platsliggning, sedan var det Z-ruta, fjärr, apporteringsdirrigering och fritt följ. Andra omgången bestod av vittring, inkallning, hopp och ruta sedan avslutades tävlingen av sitt i grupp. En svensk kom till final, Nina Svartberg, vi andra hade förargliga småmissar som man inte kan ha om man vill komma till final.
Till final hade nog finland och tyskland flest med och tävlingen vann av tyskan Sandra Rochrer som även hade bäst resultat i kvalet. I final var hon långt före de andra, närmare 20 p och hennes program var verkligen i särklass detta mästerskap. En fantastisk kombination av fokus, fart och koncentration. På andra plats kom förra årets trea Katja Kiviaho som gjorde att både snyggt och säkert program. Katja hade dessutom den mentala styrkan att som sista Finska ekipage på kvaldagarna göra över 278p, det var vad som behövdes för att Finland skulle passar Tyskland i lagtävlingen. Mycket spännande var det. På tredje plats placerade sig ett italienskt ekipage Silvia Cacciatore , ryskan Galina Fedorova hade nog pallplats ända fram till sista momentet som var rutan, där blev hunden lite tveksam påväg ut och de tappade en hel del poäng och några placeringar. Nina hade några små missar i finalen, hamnade på 12 plats och blev därmed bästa svenska ekipage. Här hittar du resultaten.
Bedömningen i år var hyfsat begriplig och utrymmet mellan moment var stort, i princip var det ok att göra vad som helst i övergångarna, det enda hundarna reagerade på var om hundarna skällde men det blev bara tillsägelser. De enda kort jag såg delades ut var två röda, det ena för en incident utanförplanen då en hund attackerade en passerande hund och det andra en stackars italiensk man som i finalen glömt att ta bort godisväskan han fäst på jackan……Säkert dagens mest olyckliga person. Det märks tydligt att friheten mellan momenten påverkar många hundar på ett positivt sätt och trenden här att strikta upp mellan moment är verkligen inget som kommer från övriga Europa. Dessutom känns det ju helgalet att ekipage i de lägre klasserna här hemma får neddrag för att de uppmuntrar hunden mellan momenten. Om du har möjlighet kolla gärna live streamingen och hur vinnaren Sandra Rochrer för hunden mellan momenten Här finns länken. Och i princip har det alltid varit så på VM, de år jag varit med. Definitivt värt att ta upp till diskussion på domarekonferenser.
Lite fynd blev det ochså förstås!