Ett av mina mål inför året är att sidan ska bli mer aktiv, det har lyckats ganska bra så här långt men det brukar alltid bli svårare när kvällarna blir ljusa och antalet aktiviteter exploderar. Men som sagt jag ska verkligen försöka…Ett annat mål är att bli bättre på videoredigeringsprogrammet, även där kan man se framsteg om än små men jag börjar åtminstone begripa lite grann och det blir filmer. Bara det känns stort. Däremot ligger jag klart efter med mina träningsmål. Ofrivilligt men ändå, mina framsteg på datafronten har en logisk förklaring, jag har varit förkyld sedan jul och det blir bättre o sämre hela tiden. Alltså inte kunnat eller orkat träna i den omfattning jag velat.
Jag har bestämt mig för att försöka kvala in till SM i spår, tror att det kommer att bli svårt pga av få lediga helger. Då krävs det massor med tur att komma med på tävlingar. Kvalet till lydnads SM är klart med ett snitt på dryga 308 så planen på lydnadsfronten är att träna vidare och då och då checka av med en tävling för att få ett bra kvitto på vart man är påväg träningsmässigt. Jag ska även försöka göra vallhundsprovet, helst under våren med både Ylle och Tindra.
Den andra delen av träningen som blivit lidande är min egen. Jag läste i våras om hur man kan på förbättra sin egen mentala styrka på en känd idrottsmans blogg. Han föreslog att man ska göra något man absolut inte tror att man kan göra. Jag har länge funderat på detta och undrat vad jag skulle kunna hitta på. Bungyjump, bergsklättring, forsränning, kanske- men inget av det kände jag någon djupare motvilja inför. Däremot det absolut värsta jag vet är(var) att springa. Språngmarschen i elitlydnaden drömde jag mardrömmar om. I samma veva läste jag en artikel i runners world som hette ” från soffpotatis till maratonlöpare på ett år” Då insåg jag att det är precis det jag sökt, jag är 100 procent säker på att jag aldrig någonsin kommer att orka springa ett maratonlopp. Jag började träna enligt den bifogade planen, sakta men säkert orkar jag mer och mer. I början sprang jag 2×1 min och har vecka för vecka ökat ut tiden. Nu orkar jag springa över en timme och är fortfarande övertygad att jag aldrig kommer att orka 42 195 m. Då ska jag skriva ett brev till runners world och påtala hur fel de hade, alla kan verkligen inte träna upp sig för den bedriften. Men fram till mitt lopp kommer jag att sköta min träning med 100 procentig noggrannhet.Jag har bestämt mig för att springa Honolulumaraton i år, som tur är det ganska långt fram i tiden så jag har gott om träningstid kvar.
2009 kommer även att innehålla några kurser för egen del, vallningskurser och en lydnadskurs för ett par av deltagarna från finska landslaget. Några externa kurshållare kommer även hit till Skogsborg, det ska bli jättekul att få ideer och inspiration. Förhoppningsvis dyker det upp flera intressanta föredrag eller kurser under året. Den vitaminkicken brukar verkligen behövas!
Om inte min förkylning är bättre i kväll ska jag ta till det enda som verkligen botar en förkylning….