Bedömning kontra attityd

ylle-urklippt2På VM hade vi långa diskussioner om attityd och utsrålning kontra bedömning. Var ska man lägga ribban när det gäller korrekthet och i vilken mån är det viktigt att ha en hund som ser glad och trevlig ut. För bedömningen på VM var det inte nödvändigt alls utan ett korrekt program lönade sig vare sig hunden såg ut att trivas eller inte.

Vi diskuterade även en hel del om utstrålning och attityd låg hos hunden eller i träning. Varje normalt listig person kommer nu att svara att givetvis ligger det i bägge två- och det gör det ju såklart men frågan är: i vilken grad det är träningsbart. Här hade vi klart olika åsikter- jag är helt inne på att det här med attityd och utstrålning är lika träningsbart som vilket moment som helst. När jag började min bana i brukshundklubben var jag jätteimpad av hundar som gick fot med kontakt- attans vilken bra hund brukade vi utbrista. Idag menar väl de flesta att fin kontakt är något man tränar fram- inte något man hoppas automatiskt ska finnas hos hunden. Samma sak med utstrålning och attityd- likväl som att man har mål för hur ett moment rent tekniskt ska se ut, kan man ha mål för hur man vill att hunden ska se ut i momenten. I vissa moment och vissa lägen är det lätt att få fram, i andra lägen får man jobba rätt rejält med att skapa rätt attityd. Precis som att lära in moment på normal hunden,  vissa saker lätta andra svårare. Men sällan är det omöjligt. Ska försöka utveckla ämnet vidare vid tillfälle.

 Tillbaka till bedömning kontra attityd. Jag vet att den träning jag lägger ner för att få hunden att se ut som jag vill knappast kommer att löna sig särskilt mycket när momenten bedöms. Men det är inte det som är grejen- mitt mål är att visa upp en hund som verkligen är sugen på att göra det jag  ber honom om- en hund som gör sitt lydnadsprogram på ett sätt som får andra att bli inspirerade och sugna på att träna lydnad. Kan vi det, har jag uppnått det jag vill, oavsett placering i prislistan.

10 reaktioner på ”Bedömning kontra attityd”

  1. Håller med dig fullständigt! Det är jätteviktigt att hunden ser ut att gilla vad den gör. Det svåra är ju att få den biten att hålla i alla lägen – trots att man lägger in precision och noggranhet i det hela. Skulle det bara handla om att ha en showig hund så skulle nog många lyckas. Men att kunna behålla ett högt engagemang och tempo, ha fina detaljer och göra momenten med sådan precision att t o m domarna blir imponerade – DET är inte snutet ur näsan. 🙂 Men det är ju också det som skiljer en skicklig förare från en något mindre skicklig…
    Stort tack för en mycket givande och bra träning i dag! 🙂

  2. Tycker att du har en härlig målsättning, som du dessutom verkligen har lyckats uppfylla!! I samma veva gör du också fantastisk reklam för glädjefylld och belöningsbaserad hundträning – den glädjen du skapar hos Ylle kommer därmed också många andra hundar till gagn!

  3. Kicki Wikström

    Du skriver sååå bra! Att du är duktig att träna hund vet vi ju, men det är få förunnat att kunna få fram sina kunskaper i text och tal. Dessutom väcker du så många bra och viktiga frågeställningar som vi alla behöver ta ställning till i vår hundträning. Så tack, för all inspiration!

  4. Annica & dom galna russlarna

    Jätteintressant diskussion. Personligen tycker jag attityden jätteviktig, det är ju ingen glädje i att titta på en hund som inte ser ut att gilla det den gör. Några icke hundmänniskor på jobbet tittade på filmerna du lagt ut på vm ettan och tvåan, när vi tittade på ettan tyckte alla det såg trist ut och undrade hur man kan tycka det är kul att hålla på med sånt, när vi sen tittade på tvåan blev det annat ljud i skällan och alla tyckte det va superhäftigt, ingen kunde egentligen säga varför dom gillade tvåan bättre, men det såg bättre och roligare ut tyckte dom. Kul att fundera på. 🙂

  5. Grattis med SM-poeng idag! Veldig bra skrevet, kunne ikke vært mer enig.
    Med min gamle rottis hadde jeg som målsetning å vise frem en glad, positiv og flashig hund med fart i lydighetsringen. I mange år ble presisjonen lidende, men på gamle dager elsket hun fortsatt lydighet og det var stort første gangen vi fikk over 300 poeng.
    Med den nye er målsetningen den samme, viftende svans er alltid første prioritet, men det er kanskje medfødt hos en cocker? 😉

  6. Ja, jag håller helt och hållet med dig! En hund som verkligen ser ut att tycka det är kul på tävlingsplanen är en njutning att se. Att det sedan inte ger några extrapoäng må väl vara hänt, men det känns bra.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.