Det är verkligen full fart på kursfronten just nu – jag har i princip varit landet runt + i Norge och haft lydnadskurs, klickerkurs, spår, sök, uppletande och sikta mot toppen(tävlingskurs). En kul blandning av kurser och som bonus för arbetet har jag som vanligt fått massor med ideer och inspiration, både för den egna träningen och för den fortsatta kursverksamheten. Det är intressant att se att det finns så otroligt många engagerade och duktiga hundtränare. Jag hade bland annat ett trevligt gäng som slitit med mig både länge o väl i kloten. Riktigt duktiga sökhundar som verkligen ligger rätt motivationsmässigt. Jag föreslog sista dagen att vi kanske borde träna lydnad- då eftersom söket ju redan gick så bra. Plötsligt försvann alla som höstlöv i vinden, tandläkare kallade, barn blev sjuka, hundar fick magsmärtor ja, jag vet inte allt som hände. När lydnadspasset startade fanns bara två ensamma själar kvar- de som inte kommit på ngn anledning att försvinna antar jag. Nästa gång kommer de att göra det – helt säkert- för uppfylld som jag var av veckans fina sökarbete var jag på hugget som en utsvulten gädda. Helt inne på att lydnaden skulle bli av samma klass som söket.Skit jobbig alltså. Nästa gång vi ses kompisar blir det nog ledig tid för mig när det vankas lydnad….
En intressant fundering som slagit mig under kursperioden är det här med frustration i träningen. En diskution som pågår är om man ska unvika frustration i träningen genom att göra det lättare för hunden eller om man helt enkelt ska tugga igenom frustrationen och på detta sätt göra hunden mer frustrationstålig. Min fundering just nu är varken A eller B utan frågan är om inte en hel del frustration kommer ur att uppgifterna inte är helt tydliga för hunden. Då menar jag inte att man till varje pris ska göra det enklare för hunden däremot att det är viktigt att komma in på rätt spår i de övningar man jobbar med och att hunden får tydliga besked tillexempel under shaping. Gör hunden allt för många försök innan man hittar rätt beteende verkar många hundar ha mycket svårt att sortera ut vad föraren egentligen vill. Har du en hund som blir frustrerad är det absolut läge att fundera över tydligheten och en fundering till runt detta är om det faktiskt är våra egna misstag i träningen som faktiskt skapar frustration.
Karin Söderberg kurserna är fulla. Det kommer att bli två riktigt intressanta dagar. Förhoppningsvis kommer det att bli flera Karinkurser under vintern och våren.
Hej Maria!
Jag vill som vanligt tacka för en inspirerande kurs, även om vi inte fick se nån direkt frustration (iaf inte från hundarnas sida) på just denna kursen! 😉 Jättetrevlig kurslokal ni fixat också!
Lycka till på NM!
Kram Linda
Tusen tack för fina, soliga sökdagar i Kloten! Så synd att vi inte kunde stanna kvar på lydnaden – mirakulöst nog tillfrisknade Astrid redan i bilen på vägen hem :o)
Kram från två vilt virvlande höstlöv
Merja&Alice
Jag tyckte också att det var såå synd att jag missade lydnaden, men höstlöven förblindande mig
Kram
Åsa
Stort tack för underbara sökdagar!
Synd det där med lydnaden, ska försöka hitta på något bra skäl till nästa gång…skojar bara! Lotta och jag fick en härlig, inspirerande och välbehövlig duvning i lydnadens svåra konst. De andra fegisarna (!?) gick miste om något riktigt bra!
kram
ÅsaK
Tack för härliga dagar i kloten Maria! Nästa gång tycker jag vi kör mer lydnad än sök.. vi måste ta igen det vi missat! är taggade till tusen! lydnad,lydnad,lydnad,lydnad.. oj nu har jag lovat en massa..
Hej Maria och tack för en bra lydnadskurs på Skogsborg!
Jag var rätt slut på söndagen, fullmatad med idéer och tankar kring den egna träningen, och det har faktiskt tagit några dagar för mig att smälta alla nya saker.
Har hur som helst haft jättenytta av dina råd och har på bara några dagar lyckats skapa MYCKET större värde i att Pejla självmant ska söka upp mig när vi tränar – även mellan olika moment. Och det känns verkligen jättekul att träna lydnad igen!
Håller för övrigt tummarna nu för att boken ska komma på utsatt tid – du har den på posten inom kort!
Kram
Lina med Pejla
Tror att Yngve undrade var alla tagit vägen efter söket. Det var därför han ålade sig fram. Längtar redan till nästa läger. Då ska jag inte nämna något om lydnad. Fast då spirar ju löven i ställer.
Lotta