Nu har jag kommit så pass långt att hunden kan krypa framför mig utan några hjälper. Då fortsätter jag att träna uthållighet och svängar med hunden i frontläge och position med hunden i fotposition. Fördelen med att vara framför är att jag har ett mycket bättre överblick än vid sidan. Successivt ökar jag längden på krypet, ofta tar det lite tid innan hunden orkar krypa längre sträckor med bakbenen under sig som du ser på filmen. Det som händer när hunden blir trött är att den blir högre bak eller skuttar fram. Det vill jag inte träna på så gör hunden det stoppar jag direkt.
Med hunden i frontläge så tränar jag in svängarna.Förut gjorde jag det så att hunden fick följa i cirklar på stället men numera tränar jag ochså svängarna i front position. Har hunden lärt sig att svänga där och sedan lärt sig hålla positionen vid sidan får man riktigt flytiga svängar, vilket jag gärna vill ha. På filmen ser du Hugo som precis börjat med svängarna-målet i svängarna är att han ska krypa med samma flyt i dem som han gör på raksträckorna.
När jag har hunden vid sidan får den krypa kortare sträckor innan jag är säker på att tekniken även funkar på längre sträckor. Då är jag supernoga med att hunden ska krypa i exakt fotposition, det gäller på centimetern- går hunden det minsta fram stoppar jag den direkt. Ställer mig i rätt position och provar igen, eventuellt belönar jag den i första steget innan den hinner hamna fel i position. Så i början i träningen i fotposition är det viktigaste att lära hunden vara på rätt ställe- det kan du ju koncentrera dig på eftersom hunden redan kan tekniken. Varför rätt position är så viktig ska jag förklara nästa gång när hunden ska svänga vid sidan.