Förra veckan blev en intensiv träningsvecka, först på hemmaplan och sedan vidare till Fagersta BK och ett par träningsdagar där. Carin och jag har väl mer eller mindre en tradition av att träffas dagarna innan viktiga tävlingar och intensiv träna. Något som brukar funka bra på både Lyxa och Ylle. Vi träffas ju inte så ofta eftersom vi bor så långt ifrån varandra så extra kul är det vad som hänt på träningsfronten och se hur hundarna har utvecklats. Det absolut bästa med dessa dagar är att man känner sig som en vinnare innan själva tävlingen. Inte för att det gått så jädra bra utan för att vi har haft så himla trevligt så att tävlingen bara känns som ett litet irriterande moment i slutet på grymma träningsdagar.
Det skojiga med att träna med Carin är att hon slår mig i nördighet på många fronter. Det vill säga att det går alltid att dra allt ett snäpp längre i träningen- alltid. Vi tänker lika när det gäller att träna hunden för alla möjliga och omöjliga situationer som kan uppstå på tävling. Och vi är både beredda att alltid göra det lilla extra för att få till det.
Vi konstaterade båda att vi ville träna mer inför publik efter vinterns rätt lugna inomhusträningar. Hur gör man det tro? jo vi lade ut en inlägg på FB, skaffade fika och smörgåstårta och bjöd på en liten frågestund efter för de som ville komma och hjälpa oss att vara publik. På så vis fick vi ihop bra träningar med publik och vi vill passa på att tacka en en gång till er som kom och hjälpte oss-ovärderligt. Och förstås till våra tävlingsledare Susanne och Josef som verkligen la upp allt på ett tävlingsmässigt sätt. Jag har sagt det förut men säger det igen-det är guld att ha så bra människor runt sig!
På rankingtävlingen skulle jag starta både Ylle, Tindra och Signe. Lite som en kul grej, att testa vad man själv klarar av i tävlingsmässiga sammanhang. Signe började löpa och jag avstod med henne, eftersom det inte fanns någon annan löptik och att det var så många startande ändå. Jag vill ju bara testa och se var vi ligger och det kändes som att det kan vi göra vid annat tillfälle. Men måste erkänna att jag blev sugen när jag såg upplägget.
Nåväl två räckte rätt bra, ut och in i ringen 8 gånger och uppvärmning och förberedelser däremellan. Ylle var lite hetsig annars gick han fint, fick ihop 290 p och kom på en fjärde plats. Vilket jag är oerhört nöjd med, i 7 års tid har han på nästan alla större tävling legat med i toppen. Det är bara helt otroligt tycker jag-vad kan man mer begära liksom.
Tindra kändes på träning lite för osynkad med mig. Vi har inte hunnit träna så mycket tillsammans. Jag var lite orolig att hon skulle bli störd av miljön och drog upp henne lite för mycket, vilket inte påverkade fritt följ och z i någon direkt positiv riktning. Men det gick ändå helt ok fram till fjärret där hon blev störd av något och tappade fokus och därmed en hel del poäng. Men en 12 plats (av 36 startande) och 276.5 poäng i hårdast tänkbara konkurrens är inte fy skam och vi fick bra information om vad som behöver tränas inför SM.
Carin gjorde som alltid en jättebra tävling och kom på 2:a plats med 297.5 p. De presterar verkligen jämna och höga resultat på alla tävlingar.
Vann gjorde Susanne Ortmanns med en hovawart på 298 p och 3:a kom Madeleine Eriksson med 295p.
Efter en intensiv vecka med mycket träning tar vi ett par dagar då vi bara går långa skogspromenader i ostigad terräng. Något jag tror är en del förklaringen till att mina hundar i princip aldrig har några skador. Sedan behövs förstås även guds hjälp och en massa tur för att slippa skador!