Valp till stjärna kullen Del 3

Här kommer en ny uppdatering  på valpkullen som vi följer och sponsrar. Jag kan inte låta bli att tänka på valparna i Nya Kaledonien(se tidigare inlägg) när jag läser detta. Människor och djur föds med enormt olika förutsättningar – och jag önskar att alla valpkullar blev födda hos en Emma. Sista meningen i texten är en härligt bra sammanfattning från en ambitös uppfödare-läs och njut!

Nu är valparna 14 veckor gamla och alla har funnit sig väl tillrätta i sina nya hem! Första tiden när de åkt var ärligt talat fruktansvärd, man hade lagt ner all sin energi och hela sin själ i dessa sju valpar och deras uppväxt, och efteråt kände jag bara en stor tomhet. Som jag fyllde med massor av lydnads- och fysträning av mina egna hundar, vilket var välbehövligt – det tar på både den fysiska och mentala konditionen att vara sjubarnsmamma hälsar Humla 🙂
IMG_2670-1

Jag tänkte ägna detta inlägg åt att reflektera kring uppfödandet av denna allra första valpkull, där våra avelsmål ju är att ta fram hundar lämpliga för hundsport, och där ju också själva uppfödningen och valpuppväxten (förhoppningsvis) riktas in åt att förbereda valparna på bästa sätt inför ett aktivt hundliv.
– För det första vill jag bara konstatera, att ge varje enskild valp adekvat egen tid varje dag från att de är 4-5 veckor gamla, tar enormt mycket tid av en dag i anspråk. 7×15 minuter = jättelång tid. Gör alla uppfödare detta? Jag vet att svaret på frågan är nej, men kan inte låta bli att undra om det inte borde vara obligatoriskt med daglig egentid – om man strikt ser till den individuella valpens utvecklingsbehov.

– Punkt nummer två är om möjligt ännu mer tidskrävande – nämligen valpintressenterna 😉 För de första skall de selekteras fram, och för det andra skall de beredas tid och plats och möjlighet att träffa och observera valparna. Helst både enskilt och i grupp, samt att vi tvåbenta skall fika oss igenom x antal viktiga punkter som måste tas upp – foder, försäkringar, rasbundna sjukdomar, hälsotester osv. Här kände jag att vi inte riktigt nådde i hamn. Sju stycken glada valpköpare som ville komma på minst två besök á 3 timmar per gång. Eftersom själva valparna och mammahund i sig innebär ett heltidsarbete, fick samtliga fredagkvällar och samtliga helger från 8-20 vigas åt valpbesök. Otroligt jobbigt och påfrestande, och känslan av att inte ha en minuts egentid tillsammans med hundarna eller med Mikael kunde stundtals kväva mig. (Det handlar förstås inte om att valpköparna är otrevliga och jobbiga personer – tvärtom lyckades vi välja ut de mest trevliga och engagerade valpköpare som gick att uppbringa!) Sista veckan satte jag ned foten, stålsatte mig och deklarerade besöksförbud, vilket nog gjorde ett par stycken besvikna. Det var emellertid den bästa veckan i hela mitt liv, kändes det som då. Sju dagar där jag kunde koncentrera mig fullt ut på valparna och gott om tid att matcha dem inför leveransdagen och förbereda med valpkit, valptest och veterinärbesök.
IMG_4367

– Ja hur hittar man rätt valpköpare då? Först av allt är tydlig, gärna övertydlig, information på hemsida och blogg A och O. Jag tog upp väldigt specifikt våra krav på valpintressenter, i lättläst punktform. Detta kunde säkert tolkas som övernitiskt och tillochmed en smula högtravande och snorkigt, men det besparade oss oändligt antal timmar av ”administration” av den mailstormning som kullen orsakade. Med detaljerad och tydlig information, samt en aktiv blogg där man fick en god inblick i valparnas vardag och uppväxt hos oss, fick vi faktiskt i princip bara ”bra mail” från intressenter som passade helt in i vår kravprofil. I vårt fall var fyra valpköpare klara sedan tidigare, sedan kontaktade jag två ytterligare ur högen av sparade intressemail, när röntgen visade sex valpar. Och när det i själva verket kom ut SJU valpar hade jag faktiskt is i magen och bestämde mig vem som skulle få den sjunde platsen innan valparna var drygt sex veckor. Jag ville helt enkelt ha en valp ”över” och kunna utvärdera mentaliteten och utvecklingen på individerna, så att jag kunde plocka in ”rätt sorts” valpköpare. För det är ju egentligen först när valparna är 6-7 veckor som de börjar blomma ut och visar upp de mentala egenskaper vi är intresserade av. Sånt här gamblande har man ju råd med ifall intresset för kullen är stort, vilket kändes som ett angenämt problem.

IMG_2665

– Och så var det ju det här med valptestet. Jag hade annonserat ut och varit tydlig med att vi kommer låta resultatet av valptestet styra valet av valp till respektive valpköpare. Det fanns alltså inte möjlighet att i förväg tinga en särskild valp, ett särskilt kön eller en särskild färg hos oss, vilket säkert avskräckte många – men också lockade de som verkligen ville ha en hund som matchade dem och deras mål/ambitioner. Det finns förstås flera nackdelar med att man ”i sista stund” placerar ut valparna – varje valpköpare måste naturligtvis beredas vetorätt, och det vore mig fjärran att försöka sälja en valp till någon som inte vill ha den! I vårt fall hade jag sedan innan 2-3 olika alternativ i tankarna för varje valpköpare, som jag kommunicerade med dem, när vi satt och observerade dem valplådan under besöken. När valptestet var genomfört hade vi en diskussion och i samtliga fall var valpköparna eniga med mitt förstahands-förslag till dem. Det kändes förstås jättebra, jag hade nog inte trott att det skulle gå så pass smidigt?
Valptestet vi tillämpade var SBKs Mentalbeskrivning Valp, mycket eftersom det är direkt jämförbart med senare MH och underlättar därmed min indexering över mitt avelsarbete. Hunden får Känd mental status Valp på hunddata, så det är ett officiellt test och inget hemmasnickrat dito. Det borgade också för kvalitet, och framförallt objektivitet, kände jag. Resultatet från själva valptestet och min reflektion över detta kommer senare i ett separat blogginlägg.

– Upplägget för valpuppföljningen enligt Från Valp till Stjärna är numera spikat och jag möter stor entusiasm från alla! Det blir fyra helhelgs-träffar under 2015, och åtta stycken online-lektioner där jag och Humla först visar övningen på film, och sedan laddar deltagarna upp egna videoklipp och får feedback på hur träningen fortlöper. Till detta ändamål har vi en sluten facebookgrupp där endast jag och valpköparna är medlemmar – detta för att man skall känna sig trygg i gruppen och inte dra sig för att ladda upp filmer och träningssekvenser som inte är helt ”perfekta”. Vi har ett öppet klimat i gruppen och alla får komma med tips och feedback till varandra. Gruppen är mycket aktiv och används också för att tipsa om intressanta kurser runtom i landet, utvärdering av träningsleksaker, boka träningstid tillsammans för de som bor nära varann osv. Ett superupplägg så här långt tycker jag! 😀

IMG_3731

– En liten brasklapp gällande bokning av datum där sju valpköpare och deras familjer och arbetsgivare skall passa ihop med de tider jag kan och inbjuden gästinstruktör kan – OCH att en ledig träningslokal finns att tillgå på dessa datum – det är en ekvation som tyvärr är svår att få ihop! Min tanke var först att vi skulle bolla fram datum i gruppen alla tillsammans – mitt första förslag var första veckan i januari, och den första möjliga helg där alla parametrar gick i lås, var…. andra veckan i mars! Då insåg jag att upplägget var ohållbart, och de följande datumen satte jag enväldigt och diktatoriskt på egen hand – och så får man helt enkelt göra sitt yttersta för att kunna medverka de datumen. Det här med att vara uppfödare är en salig blandning mellan att vara snäll, ödmjuk och flexibel – och att kunna stå vid rodret och vara kapten på sin egen skuta 😀

God Jul och Gott Nytt år önskar jag er alla – kaptener, matroser och örlogsmän!
Emma på kennel Blondietales

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.